LAN Local Area Network, det lokala nätverket där man kan ansluta en mängd olika utrustningar och datorer under en begränsad yta såsom ett kontor, en byggnad, ett hemnätverk.  WAN Wide Area Network – flera sammankopplade LAN, kopplat med fjärrförbindelse. WLAN Trådlösa lokala nätverk  I de flesta lokala nätverk har man idag en anslutning mot Internet. Det finns flera olika tekniker för internetanslutning, till exempel ADSL, Kabelmodem, Fiberanslutning.
Server En server står till tjänst. Det finns en mängd olika servrar såsom DHCP, filserver, Domänkontrollant, webbserver osv. En server är en helt vanlig dator och det är mjukvaran som gör den till server. Dock krävs ofta bra hårdvara för att kunna köra servertjänster. Klient En klient ber om/kräver tjänster av en server. Exempelvis IP-adresser, tillgång till filer, inloggning mot domänkontrollant. Tunna klienter En typ av klient, små enkla datorer som oftast inte har någon egen hårddisk. Dessa kan inte användas självständigt utan det krävs att de är kopplade till ett nätverk med en serverdator. Fördelen är att användaren inte kan eller behöver göra några inställningar vilket kan orsaka fel och problem.
Brandvägg Har till uppgift att filtrera trafik genom att konfigureras med öppna och stängda portar. Hubb En föregångare till switchen. En hubb används för att koppla samman datorer i ett lokalt nätverk. En hubb gör ingen kontroll vad det gäller adressering utan skickar ut informationen på alla sina portar till de inkopplade datorerna. De datorer som inte skall ha informationen förkastar den och den dator som skall ha informationen tar emot den. Detta innebär både en prestandaminskning för nätverket och en säkerhetsrisk. Prestandaminskningen kommer av den ökade trafik det bli när all information skickas ut på alla portar och säkerhetsrisken likaså då det blir betydligt lättare att avlyssna trafiken. Switch En switch används för att koppla samman datorer i ett lokalt nätverk. Switchen avgör vem som skall ha informationen som skickas genom att titta på mottagarens MAC-adress. Router En router har som funktion att koppla ihop flera logiska (lokala) nätverk. En router gör sina vägval baserat på mottagarens IP-adress. MAC-adress MAC-adressen är nätverkskortets fysiska adress. Adressen är inlödd på nätverkskortet och kan därmed inte fysiskt ändras. Den består utav 12 hexadecimala siffror som skrivs parvis. Skulle den skrivas binärt blir det 48 bitar. Exempel på MAC-adress: 08-00-27-00-B8-7A Själva adressen delas i två delar, dels de första sex siffrorna som är tillverkarspecifika och de sista sex siffrorna som är den unika adressen. IP-adress IP-adressen består utav 32 binära bitar som skrivs punktseparerade i oktetter. Att man talar om att IP-adressen i bitar (ettor och nollor) beror på att det decimalt sett skulle vara omöjligt att ange antalet siffror en IP-adress består av då det kan vara 4-12 siffror. Exempel:
En IP-adress består alltså utav fyra punktseparerade värden som decimalt kan vara mellan 0-255. 0 är det lägsta talet man kan skriva binärt och 255 är det högsta talet man kan skriva binärt med åtta bitar. Själva IP-adressen delas dessutom i två delar – nätdelen och värddelen. Till skillnad från MAC-adressen där det är förbestämt vilket antal siffror som hör till vilken del använder man sig av en subnätmask när det handlar om IP-adressering. Subnätmasken precis som IP-adressen är smidigast att titta på i binär form men skrivs i sin enklaste form med talen 255 och 0. 255 representerar den del som är nätdel och 0 representerar den del som är värddel. Exempel: IP: 192.168.253.116 Nätmask: 255.255.255.0 Talar om att de tre första punktseparerade delarna är nätdelen och den sista är värddelen. I binär form skulle detta bli IP: 11000000. 10101000.11111101.01110100 Nätmask: 11111111.11111111.11111111.00000000 Som synes är det ettorna i nätmasken som visar vart nätverksdelen är och nollorna visar värddelen. Ettorna måste alltid vara i följd samt först i nätmasken. Nollorna måste också vara i följd men sist i nätmasken. Exempel: 255.0.0.0 255.255.0.0 255.255.255.0
För att datorer skall kunna kommunicera via hubb, switch eller direktkoppling i det lokala/logiska nätverket måste de ha samma nätadress och olika värdadresser. Är inte nätadressen samma krävs en router för kommunikation mellan datorerna. För lokala nätverk finns tre adressspann som fritt får nyttjas: 10.0.0.0 - 10.255.255.255 172.16.0.0 - 172.31.255.255 192.168.0.0 - 192.168.255.255 Dessa adresser är inte giltiga ut mot Internet!
Förutom att varje dator på nätverket behöver ha en IP-adress och en subnätmask för att kunna kommunicera behövs även Default Gateway och i de allra flesta fall en adress till en DNS-server. Default Gateway Den standardväg som trafiken skickas när det inte finns något bättre vägval. Två direktkopplade datorer behöver naturligtvis ingen Default Gateway för att kommunicera men annars är det ”närmsta vägen ut”. DNS-server En DNS-server har till uppgift att ägna sig åt namnupplösning. Exempelvis ta reda på vilken IP-adress www.google.se har. I och med Windows server 2003 blev även DNS nödvändigt för kommunikation med domänkontrollant och andra servrar i ett sådant nätverk. DNS-servern kan finnas både i det lokala nätverket och ute på Internet, beroende på behov.
IP-adresser kan ställas in både statiskt och tilldelas dynamiskt av en DHCP-server. För att se vad ditt NIC (Network Interface Card) har för konfiguration i Windows är kommandot ipconfig  För mer detaljerad information är kommandot ipconfig /all  |
Lokala Nätverk A > Lektionsinnehåll v41 >