Vad är ett operativsystem? Vilka funktioner har ett OS? Alla datorer måste ha ett operativsystem! Det är genom operativsystemet som kontakten mellan datorn och användarna sker. Ett operativsystem har flera funktioner. Det tar emot inmatningar och utmatningar från användaren, har hjälprutiner för bland annat kopiering, flyttning och borttagning av information, ansvarar för kommunikationen mellan hårdvara och bevakar minnesutrymme. Ett operativsystem kan delas upp i två skikt, HAL och API. HAL, Hardware Abstraction Layer, är det nedre skiktet och det som kommunicerar med datorns hårdvara såsom CPU, RAM, hårddiskar osv. API, Application Programming Interface, är det övre skiktet av operativsystemet. Här finns färdiga programvarufunktioner som skapats av operativsystemet och som sedan används i olika program. Tänk dig t.ex. dialogrutan som kommer upp för att spara en fil - den ser oftast likadan ut. Det beror på att själva funktionen tillhandahålls av operativsystemet och sedan nyttjas av olika program. Processer, trådar, virtuellt minne Det finns en mängd begrepp när det kommer till operativsystem och program. Vi kommer att komma i kontakt med flera under kursens gång och börjar här med ett fåtal. Processer är de program som körs i datorn. Det är inte bara program som användaren manuellt startar som körs utan det finns mängder med processer som är igång hela tiden. Dels de som operativsystemet kräver och dels de som ofta körs i bakgrunden ändå. T.ex. antivirusprogram. Trådar är uppdelade processer. För att kunna köras med bättre prestanda delar vissa processer upp sig i flera trådar. När arbetsminnet, RAM, inte räcker till använder sig operativsystemet av det virtuella minnet. Det virtuella minnet ligger på en del av hårddisken och kallas för växlingsfil. Virtual Machine - Den virtuella datorn Virtuella datorer har de senaste åren blivit alltmer populära. Kortfattat så fungerar det så att den virtuella maskinen möjliggör att den fysiska datorn kan ha fler roller och fler system. Operativsystemet Linux Linux började utvecklas 1991 av Linus Torvalds som då studerade vid Helsingfors universitet. Ofta kallas Linux för en UNIX-klon då det är en variant av UNIX som riktas till persondatorer. Linux i sig är egentligen bara kärnan i operativsystemet, resten av operativsystemet består av programvara som utvecklats inom andra projekt. GNU/GPL GNU-projektet är en stor del av Linuxvärlden. Det är ett projekt där det utvecklas operativsystem och andra program som skrivs som fri mjukvara. Vem som helst får gratis skaffa, använda, ändra, sprida ut och faktiskt även sälja GNUprogram. För GNU/GPL gäller detta:
Om man har gjort något utav de sakerna, eller kanske alla, måste man tänka på att mottagaren av programmet skall ha precis samma friheter som man själv haft! Detta kallas lite lustigt för copyleft. Linux, dvs. kärnan, distribueras under denna licens, GNU/GPL. Kommersiella och fria distributioner Trots att Linux distribueras under GNU/GPL finns det både kommersiella och fria distributioner. De kommersiella distributionerna är i första hand tänkta till företag och man kan därmed även få support på dem. Ett par exempel är Suse & Red Hat. Det finns en uppsjö av fria distributioner och dessa behöver man då inte köpa utan kan gratis ladda ner. Ett par exempel på distributioner är Debian, Fedora Core, Ubuntu. I den här kursen kommer vi främst att arbeta med Ubuntu. nstallation av Linux Den första installation vi kommer att göra i den här kursen är installationen av VirtualBox. VirtualBox är som tidigare nämnt ett program som skapar en virtuell maskin. Det är på denna virtuella maskin vi senare skall installera Ubuntu. Hårdvarukrav:
Innan det är dags att installera behöver vi titta lite på hur det fungerar med hårddiskar och partitioner. Eftersom vi skall arbeta i en virtuell miljö kommer VirtualBox vara det program som styr hur stor vår virtuella hårddisk är. Självfallet är det vi som styr VirtualBox. Om man inte använder sig utav ett program för att skapa virtuella datorer kan man ändå installera flera operativsystem på samma dator. Om man skall göra det är viktigt att Linux ligger på den första hårddisken eftersom BIOS endast ser till de 1023 första sektorerna på hårddisken. (Ungefär 512 MB) Filsystem Linux stöder en mängd olika filsystem, även FAT32 som är ett utav de filsystem Windows kan använda. Linux stöder även NTFS, ytterligare ett Windowsfilsystem, men då i första hand för läsning av dessa filer. Det senaste filsystemet för Linux är EXT4. Tidigare varianter är EXT2, EXT3. Partitioner En partition är en logisk del av en fysisk hårddisk. När man kör virtuellt skulle man krångla till det genom att säga att det är en logisk del av en virtuell hårddisk som är en programstyrd virtuell del av en fysisk disk. Riktigt så omständligt behöver man dock inte göra det just nu. Linux tolkar hårddiskar och partitioner som filer. Dessa filer ligger i katalogen /dev. Dev är en förkortning av devices.
Linux kräver 2 eller 3 partitioner. /boot systemet bootar upp från denna partition, denna behövs inte längre i standardinstallationer. /root innehåller kärnan och mjukvaran. Det här är den partition som skall vara av störst storlek. /swap utrymme för växlingsfilen. Exempel: /dev/hda1 /dev/hda2 /dev/hda3
. |
Linux > Lektionsinnehåll vecka 35 >