Som tidigare nämnts är root den användare som finns från början och som har total makt och behörighet till systemet.

Hantering av användarkonton grafiskt sker via Administration/Användare och grupper.

I terminalen finns två olika kommandon för att lägga till en användare;
useradd kalle
adduser kalle
För att hantera/modifiera ett användarkonto:

usermod kalle

För att radera en befintlig användare:

userdel kalle

 

Behörighetssystemet i Linux är baserat på tre olika behörigheter som kan kombineras med varandra.

Read                   Läsa inuti filen eller katalogen

Write                 Skriva till filen eller katalogen (egentligen ändra information i en fil genom att skriva i den eller lägga till filer i en katalog)

Execute             Köra filen.  En fil med behörigheten X är körbar, dvs. ett script/program.

 

För att se vad en katalog eller fil har för behörighet används kommanot ls i kombination med växeln

-l

ls är kommandot för att lista filer och  mappar i den katalog man befinner sig, växeln –l talar om att vi vill ha informationen i långt listformat.

 

 

Först och främst finns det tre olika typer av behörighet – read, write, execute. Sedan finns det också tre olika användare/grupper att applicera behörigheterna på.

Dels är det den som skapat/äger mappen – User

Den grupp som är användarens grupp – Group

Alla andra – Others

 

Exempel på behörigheter för mappen kallemapp:

 

 

Ett sätt att hantera behörigheter är naturligtvis grafiskt, högerklicka på filen eller katalogen och välj Egenskaper, därefter Rättigheter.

Ofta arbetar man mer textbaserat och då är kommandot chmod.

Exempel på detta är:

 

chmod –R u+r test

 

chmod är kommandot för att ändra behörigheten, växeln –R innebär att det sker rekursivt, dvs. ändrar behörigheterna även undermappar och filer som ligger i en katalog.

 

u+r anger att det User som berörs och att det skall läggas till

r som är behörigheten Read.

test är mappnamnet.

 

Skulle det däremot stå

chmod –R a-x test

skulle det bli att alla, dvs. user, group och others inte för lov att exekvera filen.

 

chmod –R [ugoa] [+/-] <filnamn/katalognamn>

 

Ett annat sätt att hantera behörigheter och chmod är med siffror.

0 = Inga behörigheter

1 = Exekvera

2 = Skriva

4 = Läsa

 

Fortfarande är det UGO som gäller, User, Group, Others.

Behörigheterna går att summera med varandra och därigenom ge fler behörigheter. Till exempel:

3 = (exekvera+skriva)

5= (exekvera+läsa)

6=(skriva+läsa)

7=(exekvera+skriva+läsa)

 

Skulle man t.ex. skriva chmod 756 test innebär det att följande behörigheter sätts:

User = All behörighet, exekvera, skriva, läsa

Group = Exekvera + läsa

Others = Skriva + läsa

 

För att göra filer i Linux körbara (exekverbara) använder man sig av behörigheterna. Kommer ni ihåg installationen av Spotify.exe? Där var er första kontakt med chmod och möjligheten att göra en fil körbar.