En IP-adress består av 2 delar, nätverksdel och hostdel. Klass A 0-127 För att man skall kunna avgöra vilket som är nätverksdel och vilket som är hostdel används subnätmask. En subnätmask består även den av två delar som represtenteras av 1 eller 0. 1 står för nätverksdelen och 0 står för hostdelen. I decimal form skulle det se ut på följande vis: I binär form: Detta är ett klass C nät som har endast en oktett (8 bitar) som hostdel. 8 bitar skapar 256 olika kombinationer. Dock kan inte första adressen 192.168.0.0 eller sista 192.168.0.255 tilldelas en host. Detta eftersom den första adressen är själva nätverkets adress och den sista adressen är broadcastadress. Så ett klass C nät har i själva verket 254 giltiga hostadresser som kan fördelas efter behag. Interna adresser (se RFC 1918)
APIPA Som så ofta i datorvärlden delas begreppen upp i logiska och fysiska områden, detta gäller också nätverk. Ett logiskt nätverk begränsas inte utav kablar utan av ip-adressering. Ip-adressen har egentligen 2 delar, en del som är nätverksdel och en som är hostdel. Nätverksdelen är den delen som måste vara gemensam för samtliga datorer i ett logiskt nätverk, hostdelen är den delen som är unik. För att det skall vara möjligt att särskilja dessa två delar från varandra använder man sig av en subnätmask. Subnätmasken är en serie 1:or och 0:or som avgränsar nätverksdelen från hostdelen. I en subnätmask representeras ip-adressens nätverksdel av 1:or och ip-adressens hostdel av 0:or. Ettorna representerar nätverks-delen (den del som måste vara gemensam i nätverket) I decimal form skulle det stå: I samtliga fall där IP-adressen börjar med 192.168.0 kommer datorerna att kunna kommunicera med varandra utan router. Detta förutsätter naturligtvis att de är kopplade till samma nätverk fysiskt. Skulle det däremot se ut såhär: IP-Adress 192.168.0.1 skulle samtliga datorer där IP-adressen börjar med 192.168. kunna kommunicera. |
datorkommunikation > Lager3 >